Turordningsregler arbetsbrist – hur fungerar sist in först ut?
Turordningsregler arbetsbrist avgör vilka anställda som får stanna kvar och vilka som måste lämna företaget vid uppsägningar. Därför spelar dessa regler en central roll i svensk arbetsrätt.
När en arbetsgivare säger upp personal på grund av arbetsbrist måste företaget följa reglerna i lagen om anställningsskydd, LAS. Samtidigt ansvarar arbetsgivaren för att hela processen sker korrekt.
Den grundläggande principen är enkel:
sist in – först ut.
Det betyder att arbetsgivaren normalt säger upp den person som har kortast anställningstid.
Vad innebär turordningsregler arbetsbrist?
Turordningsregler arbetsbrist innebär att arbetsgivaren skapar en turordningslista innan företaget genomför uppsägningar.
Listan bygger främst på anställningstid. Den person som har arbetat längst i företaget får därför starkast skydd.
Arbetsgivaren kan alltså inte själv välja vilka personer som ska lämna företaget. Istället måste arbetsgivaren följa lagens struktur.Du kan läsa mer om lagen här: RIKSDAGEN
Dessutom förklarar Arbetsförmedlingen reglerna mer praktiskt här: ARBETFÖRMEDLINGEN
Tillräckliga kvalifikationer
Turordningsregler arbetsbrist innehåller också ett viktigt krav: tillräckliga kvalifikationer.
Det betyder att arbetstagaren måste kunna utföra arbetsuppgifterna.
En administratör kan exempelvis inte automatiskt ta över en teknisk tjänst. Däremot kan en arbetstagare behålla en tjänst om personen kan lära sig arbetet efter en rimlig introduktion.
Därför måste arbetsgivaren göra en seriös bedömning av kompetensen.
Undantag från turordningsregler
I vissa situationer får arbetsgivaren göra undantag från turordningsregler arbetsbrist.
Exempelvis kan ett mindre företag undanta vissa personer som spelar en avgörande roll i verksamheten.
Samtidigt måste arbetsgivaren kunna motivera sina beslut. Annars riskerar företaget juridiska problem.
Vad händer om arbetsgivaren bryter mot reglerna?
Om arbetsgivaren bryter mot turordningsregler arbetsbrist kan arbetstagaren agera juridiskt.
Arbetstagaren kan då:
-
begära att domstolen ogiltigförklarar uppsägningen
-
kräva skadestånd från arbetsgivaren
-
begära förhandling genom facket
Dessutom gäller ofta korta tidsfrister i arbetsrätten. Därför bör arbetstagaren agera snabbt.
När bör du kontakta en jurist?
Turordningsregler skapar ofta konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare. Exempelvis kan frågor uppstå om kvalifikationer, turordningslistor eller undantag.
Därför väljer många att kontakta juridisk rådgivning i ett tidigt skede.
Hos Juristakuten hjälper vi både arbetsgivare och arbetstagare att analysera uppsägningar och säkerställa att lagen följs. Kontakta Oss
